Jag genomgår just nu CGI:s mycket fina kurs för nya ledare, vilken hålls av Mercuri International. Det har blivit några chefs- och ledarskapskurser genom åren, och jag har också läst en hel del sådan litteratur på egen hand – men den här kursen måste jag säga är mycket bra, både vad gäller innehåll och genomförande. Hoppas återkomma när den är klar i höst.

På det senaste tillfället fick vi både självskatta och genomföra ett personlighetstest som bygger på Myers-Briggs, något som jag liksom många andra gjort förut. Första gången jag gjorde testet var 2002, och jag upprepade det 2010 eller möjligen 2011, och jag har dessutom någon gång gjort en lätt-variant på Facebook. Jag har tidigare alltid varit en ENTJ, men nu fick jag tvärtom på tre av de fyra kategorierna och landade tydligt i ISTP. Min självskattning stämde dessutom överens med vad testet utvisade.

Varför denna diskrepans? Det finns två saker som kan göra att personligheten, som den artikuleras i detta test, flyttar: man slutar eller börjar med ett inlärt beteende, eller man genomgår någon större händelse i ens liv (ofta privatlivet).

Det senare är lätt att se: jag har förlovat mig och fått två barn sedan jag gjorde testet sista gången. Men jag tror kanske ändå att det är inlärt beteende som jag upphört med som påverkar mer – jag är i dag med att mina naturliga egenskaper är styrkor och inte så mån om att vara på ett visst sätt.

Första gången jag gjorde testet var jag försäljningschef, ganska nybliven och ganska ung. Jag hade relativt tydlig bild av vad som krävdes i en sådan roll – till exempel kändes det viktigt att vara extrovert – och lärde mig, lade mig till med, ett sådant beteende. Jag har också gjort det väldigt framgångsrikt, men inte utan kostnad – det är ansträngande för mig som naturligt introvert (I) att ta en roll som extrovert (E), eller att undertrycka det jag uppfattar med mina sinnen (S) för att i stället försöka lyssna till intuition (N). Jag är bra på att ta in alla intryck och då är det en styrka jag ska använda, att andra “tycker man ska lita på magkänslan” gör inte att jag nödvändigtvis måste göra det.

Men det är också skönt att veta att om det krävs kan jag ta en roll som behövs för att lyckas uppnå önskat resultat. Även om jag numer är mycket bekväm med vem jag själv är.