… var en av de saker som Axel Leffler (ägare till ExOpen, där jag var VD) brukade säga. Med andra ord: även om det känns som en bra sak att göra, måste man acceptera att man bara kan göra en eller max två saker i taget, och det kanske finns en bättre sak att göra just nu. Det tänkte jag på när jag förra veckan tackade nej till ett uppdrag.
Det var ett heltidsjobb som VD för ett bolag inom Teqnion, en liten industrikoncern vars affärsidé är att köpa upp små nischade bolag med verksamhet som har en stabil och relativt lättvärderad verksamhet som visar ekonomiskt bra resultat. VD där, Johan Steene, och jag kom verkligt bra överens och jag kände både direkt och fortfarande efter flera möten att jag mycket gärna skulle jobba tillsammans med honom.
Johan är, förutom att vara en trevlig kille (som dessutom imponerade på mig på flera sätt – men det får ni fråga honom själva om…) en rättfram affärsman och kom snabbt fram med ett konkret förslag på roll, inklusive ersättning, som han gav mig. Tyvärr kände jag att den rollen var inom ett område som jag helt enkelt hade svårt att gå igång på. Visst har jag ett intresse för området, men inte tillräckligt för att viga mig åt det på heltid. Och då kände jag att det var bättre att tacka nej.
Som tur var lyckades jag hitta en person i mitt nätverk som jag tyckte var mer lämplig (det faktum att jag själv hittade någon som var mer lämplig än jag själv gjorde det än mer tydligt för mig att jag var fel för jobbet). Och som än mer tur var så verkar Johan tycka detsamma, för det senaste jag hörde var att denne någon redan kommit ett steg längre i processen än jag själv.
Så på det hela taget verkar Axels råd vara värdefullt. Ja, förutom att jag ska hitta ett nytt uppdrag efter jul då…!